Browsing by Subject "grundskola"

Denna avhandling handlar om hur svensklärare inom den grundläggande utbildningen uppfattar skillnaderna mellan lärokurserna A- och B1-svenska samt vad som är kännetecknande för lärokurserna. Avhandlingens syfte är att utreda vilka skillnader mellan lärokurserna A- och B1- svenska som kommer fram i lärarnas intervjusvar och analysera dessa skillnader. Svenskundervisning i Finland, definitioner av svenska som andraspråk och främmandespråk, läroplaner (GLGU 2014; GLP 2019) och varför lärare kan ses som språkutbildningspolitiska aktörer fungerar som utgångspunkter för avhandlingen. Materialet består av åtta intervjuer med svensklärare i finskspråkiga grundskolor (91 sidor totalt, transkriberat material) som samlats in i samband med ett aktuellt forskningsprojekt om modersmålsinriktad svenska i finska skolor. Jag använder olika kategorier i analysen och jag har skapat dessa kategorier genom en induktiv analysprocess som presenteras i Mayring (2014). De tre övergripande kategorier som används i analysen är följande: ”Helhetsbild av A- och B1-lärokurserna”, ”Språkkunskaper i elevgruppen” och ”Undervisningspraxis”. Analysen visar att elever och föräldrar generellt har en bättre inställning till svenskämnet och språkkunskaperna är bättre i A-svenskan jämfört med B1-svenskan, och elever som studerar A-svenska får också mer undervisning i A-svenskan eftersom antalet undervisningstimmar är högre. Oberoende av lärokursen rapporterar lärarna att eleverna har negativa attityder till svenskämnet, men de mer positiva aspekterna av att undervisa svenska verkar förekomma tydligare i A-svenskans intervjusvar. En lärare anser att det är lätt att hitta undervisningsmaterial i B1-svenskan medan en lärare som undervisar A-svenska tycker att det är utmanande, och enligt en lärare är det utmanande att få elever att lära sig ordförrådet i B1-svenskan. Det är inte möjligt att hitta skillnader mellan lärokurserna när det gäller tal- och skrivförmåga eftersom vissa lärare, oberoende av vilka lärokurser de undervisar, nämner skrivförmågan och vissa talförmågan som en starkare delfärdighet. Frågan om undervisningsmaterialet uppvisar inte heller skillnader mellan lärokurserna eftersom användning av läroboken är centralt i undervisningen men annat material används också på båda lärokurserna. Vad ”annat material” betyder beror på läraren. Kunskapsskillnaderna är också relativt stora inom båda lärokurserna enligt lärarna, men detta beskriver inte nödvändigtvis faktiska kunskapsskillnader mellan lärokurserna. När det gäller grammatikundervisningen anser lärare som undervisar A-svenska att grammatiken inte behöver betonas i undervisningen, medan lärare i B1-svenska verkar tänka nästan tvärtom. En lärare säger till och med att det är grammatikundervisningen som skiljer de två lärokurserna från varandra eftersom grammatiken inte behöver betonas på samma sätt i A-svenskan som i B1-svenskan.