Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Title

Sort by: Order: Results:

  • Surakka, Päivi (2019)
    This thesis is a contribution to the budding discussion within social sciences about blockchain – an emerging technology that, for the last decade or so, has garnered a lot of attention especially with its cryptocurrency applications. More recently, blockchain has started to spread to fields outside of the financial sector as new imaginaries are being projected onto it in e.g. logistics, energy, entertainment, and the humanitarian sector. The study at hand focuses on blockchain in the realm of anti-money-laundering. Blockchain, when applied to cryptocurrencies, seems to propose challenges to the actors who try to prevent money-laundering, and institutional reactions trying to restrict or manage the use of certain blockchain applications have already started to emerge. However, these reactions have also affected the development of the technology itself. As blockchain is an emerging technology and phenomenon, the research conducted for this study is of the explorative kind. Reflecting on ethnographic observation and eight semi-structured interviews with e.g. cryptocurrency activists, NGOs and representatives from tax administration, central bank, foreign ministery, and financial supervision authority, the thesis examines the different imaginaries projected onto blockchain. By applying a combined framework of the global assemblages approach and the concept of practical activity, the thesis investigates the tactics, politics, morals and the subject of blockchain, and attempts to answer the following questions: How is blockchain being applied or resisted, in order to resolve the perceived problems in the field of anti-money-laundering? What is being tried to achieve by the use or resistance of blockchain in this field? Why is blockchain regarded to be of value or a risk? And fundamentally, if examined as a combined entity – who is blockchain? A myriad of interpretations emerge from the data. For many, blockchain holds promise of a better future where individuals have more power over their freedoms and assets. For others, blockchain is challenger that is controlled by no one and allows illicit activities to go unnoticed. For some, blockchain is a threat that should be restricted and governed. The main finding of the study is that blockchain allows many different agendas and imaginaries to be projected on to it. The “original” emancipatory values of blockchain that would allow its users independence, anonymity, immutability, and freedom from central governance seem to be extremely interchangeable with the values of governance and efficiency. The contradictory goals and morals enacted through blockchain have not been resolved. As the juridico-legal attempts to govern blockchain increase, certain blockchain-based actions could go deeper underground, making it more difficult for law-abiding actors to take part in blockchain-based activities. For the humanitarian sector, blockchain holds a lot of interesting potential. Blockchain could be used for e.g. improving access to energy, providing legal identities, and enabling cost-free remittances. The mutually constitutive nature of governance and technology should be taken into account as interpretations are made, so as to not prevent or hinder the development of applications with societally beneficial goals.
  • Turppo, Aku (2019)
    Tutkielmassa tarkastellaan blockchain- eli lohkoketjuteknologiaa musiikkialan tekijänoikeudellisesta näkökulmasta. Lohkoketjuteknologia on uudenlainen tietotekninen suuntaus, joka mahdollistaa hajautetun toiminnan digitaalisessa ympäristössä ilman keskusauktoriteettia. Teknologia on tullut suurelle yleisölle tutuksi virtuaalivaluutta Bitcoinin myötä, mutta se on vain yksi tapa hyödyntää teknologiaa. Lohkoketjuteknologia mahdollistaa älykäs sopimus -konseptin, joka tarkoittaa tietokoneohjelmaa, joka toteuttaa automaattisesti koodiin määritetyt sopimusehdot ehtojen täyttyessä. Lohkoketjuteknologian ominaispiirteitä ovat hajautuneisuuden periaate ja muuttumattomuus. Lohkoketjujärjestelmä voi olla avoin tai suljettu, mikä vaikuttaa järjestelmän hajautuneisuuteen ja muokkauskykyyn. Musiikin oikeudet muodostuvat useista tekijänoikeudellisista oikeuksista ja tekijänoikeuteen lukeutuvista lähioikeuksista, kuten sanoittajan, säveltäjän, esittävän taiteilijan ja äänitteen tuottajan suojasta. Suomessa tekijänoikeutta sääntelee tekijänoikeuslaki (404/1961), minkä lisäksi tekijänoikeutta on harmonisoitu direktiiveillä. Musiikkikappaleeseen liittyviä oikeuksia on alalla hallinnoitu sopimuksin, tekijänoikeus perustuukin tahdonvaltaisuuteen. Esimerkiksi artisti saattaa luovuttaa oikeuksiensa kaupallisen hyödyntämisen levy-yhtiölle levytyssopimuksella tai oikeuksiensa lisensointivaltuuden tekijänoikeusjärjestölle artistisopimuksella. Musiikkialalla on vahva kollektiivi-hallinto oikeuksien hallinnoimiseksi ja valvomiseksi. Musiikkiala on erittäin kansainvälinen ala, minkä vuoksi alaan liittyvää sääntelyä on myös yhdenmukaistettu kansainvälisillä sopimuksilla. Tutkielmassa tarkastellaan lohkoketjuteknologiaa kansallisen lainsäädännön lähtökohdista huomioiden kuitenkin musiikkialan kansainvälisyyden vuoksi laajemmin kansainvälisiä seikkoja. Musiikkialan yhtenä suurimpana ongelmana on pidetty tiedon hajautuneisuutta. Tutkielmassa arvioidaan lohkoketjuteknologian mahdollisuuksia luoda kansainvälisesti kattava musiikkitietokanta ja siihen liittyviä oikeudellisia kysymyksiä. Älykkäällä sopimuksella voidaan automatisoida tekijänoikeuskorvausten maksu, mikä mahdollisesti tarjoaa artisteille parempaa tuotto-osuutta tekijänoikeuskorvauspotista. Lisäksi älykästä sopimusta on mahdollista hyödyntää lisensoinnin automatisointiin. Tutkielmassa osoitetaan, että omakustanteisen artistin osalta lohkoketjuteknologian mahdollisuudet ovat parhaimmat niin artistin omien hyötyjen näkökulmasta kuin kaupallisen toteutta-misen suhteen. Levy-yhtiöiden, kustantajien ja tekijänoikeusjärjestöjen mukaan saaminen onkin haasteellisempi asia, ainakin pidemmän aikavälin tavoite. Merkittävin itse teknologiaan liittyvä ratkaisu on tehtävä avoimen ja suljetun lohkoketjujärjestelmän välillä. Suljettu järjestelmä mahdollistaisi nopean ja joustavan tavan muokata lohkoja ja älykkäitä sopimuksia. Avoimessa järjestelmässä korjaus tehdään uudella transaktiolla, jolloin vanha virheellinen lohko jää julkiseksi osaksi lohkoketjua. Tutkielmassa esitetään näihin liittyviä tekijänoikeudellisia hyötyjä ja haittoja. Muokkausoikeuteen liittyy merkittävää kontrollivaltaa, jonka perusteet ja vastuut tulisi määritellä velvoittavalla tasolla. Toinen merkittävä ratkaistava tekninen asia on datan säilyttäminen lohkoketjussa itsessään tai kolmannen osapuolen tietokannassa. Suurimpana erona näiden välillä on lohkoketjun mahdollinen tietotekninen raskaus tai lohkoketjun ja ulkoisen tietokannan synkronointikyky. Tutkielmassa korostetaan sitä, että lohkoketjuteknologian kehityksessä on tarpeellista ottaa huomioon teknologian oikeudellinen ulottuvuus, ts. kuinka eettisyys ja tasapuolisuus toteutetaan ohjelmoinnissa.
  • Salmensuu, Cagla (2014)
    Technology is the application of scientific knowledge. New scientific knowledge produces new technologies and new technologies necessarily expose new vulnerabilities in our laws and legal thinking. Blockchain technology, by allowing us to reduce and even eliminate the role of the middleman in our transactions, triggers a significant paradigm shift in how we deal with value. It is often said in online communities that internet democratizes access to information and blockchain democratizes the access to truth. The aim of this work is to shed light on the unchartered territory of the blockchain with the lenses of the EU data protection and privacy law, and offer an in-depth analysis of the greatest issues the blockchain presents with possible solutions and policy recommendations.
  • Lauslahti, Kristian (2017)
    Blockchain- eli lohkoketjuteknologia on uudenlainen hajautettu teknologiaratkaisu, joka mahdollistaa kryptografian keinoin digitaalisten tietokantojen ylläpitämisen toisilleen tuntemattomien käyttäjien kesken ilman kolmannen luotetun tahon varmistustoimenpiteitä. Vaikka teknologian kuuluisin sovellus lienee virtuaalivaluutta bitcoin, ovat viime vuosina nousseet keskiöön niin kutsutut smart contractit eli älykkäät sopimukset. Näille digitaalisille ja sopimuksenkaltaisille tietokoneohjelmille on ominaista se, että ne toimeenpanevat sisäisen logiikkansa automaattisesti ennalta määriteltyjen lähtötilanteiden toteutuessa ja toisaalta myös hajautetun rakenteensa ansiosta kykenevät estämään sisäisen logiikkansa muuttamisen oikeudettomasti. Lohkoketjuteknologiaa ja älykkäitä sopimuksia on arvioitu etenkin kansallisessa oikeustieteellisessä tutkimuksessamme varsin vähän. Samaan aikaan teknologian ja sen sovellusten lisääntynyt käyttö ja tästä nousevat juridiset kysymykset ovat muodostamassa aiemmin puhtaan teknologisesta ilmiöstä oikeudellista ilmiötä. Tutkielmassa pyritäänkin kuvaamaan lohkoketjuteknologiaa ja älykkäitä sopimuksia kansallisen lainsäädäntömme kontekstissa yleisesityksen muodossa, samalla avaten teemaan liittyvää käsitteistöä ja aihepiirin teknisiä ulottuvuuksia. Tutkielmassa tarkastellaan älykkäiden sopimusten oikeudellista luonnetta, arvioiden samalla sopimusoikeudellisen lainsäädäntömme tilaa uudenlaisille teknologioille perustuvien sopimuskäytäntöjen vallatessa alaa. Tutkielman keskeisenä tavoitteena on selvittää, mikäli sopimuksia voidaan tehdä älykkään sopimuksen muodossa siten, kuin lain varallisuusoikeudellisista oikeustoimista (228/1929) mukainen tarjous-vastaus–mekanismi asiaa sääntelee tai muut oikeuskirjallisuudessa määritellyt sopimuksen konkludenttiset, tosiseikoille perustuvat syntytavat määrittävät. Arviointi perustuu keskeisiltä osin analogiatulkinnan hyödyntämiselle ja sen avulla pyritään ratkaisemaan, mikäli sopimuksen kaltaisesta digitaalisesta ohjelmasta voidaan erottaa sitovalta oikeustoimelta edellytetyt tahdonilmaisut. Erityistä huomioita kiinnitetään lisäksi automaattien kanssa tehtävien oikeustoimien tarkasteluun. Tutkielmassa selvitetään toiseksi oikeustoimilain 32 §:n soveltumista tietokonekoodin muodossa tapahtuneisiin virheisiin ja erehdystilanteisiin. Arviointi tehdään punnintana ilmaisuerehdystä koskevan tulkinnan ja viestin välittämisessä tapahtuneen virheen välillä. Tutkielmassa pyritään selvittämään, missä määrin oikeustoimilakia voidaan hyödyntää uudenlaisten teknisten sopimuskäytäntöjen aiheuttamien ongelmien korjaamiseksi. Tutkielmassa osoitetaan, että sopimuksia voidaan tehdä lähtökohtaisesti myös älykkään sopimuksen muodossa vallitsevan lainsäädäntömme asettamien säännösten puitteissa, joskin tapauskohtaisen arvioinnin merkitys korostuu huomattavasti erimuotoisten älykkäiden sopimusten välillä. Erityistä merkitystä kohdistuu osapuolten toiminnan ulkoisiin tunnusmerkkeihin ja näiden tahdonilmaisut vaikuttavat selittyvän parhaiten automaattiesimerkkiin rinnastuvissa, suorituksia vaihtamalla tapahtuvissa hiljaisissa tahdonilmaisuissa. Älykkäillä sopimuksilla tehtävät, digitaalisessa ympäristössä tapahtuvat erehdykset ja virheet voivat synnyttää suuria haittavaikutuksia. Koodissa oleva virhe voi johtaa älykkään sopimuksen toimimiseen täysin toisella tavalla kuin osapuolet alun perin tarkoittivat. Tutkimuksessa katsotaankin, että tällaisiin tilanteisiin vaikuttaa mahdolliselta soveltaa OikTL 32.1 §:n mukaista ilmaisuerehdystä koskevaa säännöstä. Tätä vastoin, välitysvirhettä koskevan OikTL 32.2 §:n soveltamisala ei vaikuta ulottuvan älykkäisiin sopimuksiin. Tutkielmassa pyritään lopuksi arvioimaan kokoavasti oikeustoimilain tilaa suhteessa erityisesti älykkäiden sopimusten kaltaisiin teknologisiin sovelluksiin. Arvioinnin vertailukohtana hyödynnetään erityisesti oikeustoimilakitoimikunnan mietintöä lain varallisuusoikeudellisista oikeustoimista ajanmukaistamis- sekä uudistamistarpeesta erityisesti automaation ja tietotekniikan kehitystä huomioiden. Tutkielmassa katsotaan oikeustoimilain soveltuneen erityisesti tulkinnan ansiosta melko hyvin kehityksen synnyttämiin uudenlaisiin malleihin, mutta nostetaan samalla esille huomio siitä, tulisiko lain tilaa arvioiva ja teknologiakehityksen huomioiva tarkastelu aloittaa kuitenkin mahdollisimman pian, kun uudenlaiset sopimuksentekovälineet soveltuvat lainsäädäntömme vallitsevaan sopimuskäsitykseen ainoastaan analogian keinoin.
  • Björkenheim, Linda (2021)
    Avhandlingen behandlar blockkedjans eventuella ställning som ett transnationellt rättssystem. Syftet är att undersöka huruvida blockkedjor och dess applikationer bör betraktas som rättssubjekt som faller under statlig jurisdiktion eller om de utgör självständiga rättssystem med jurisdiktion över sin egen verksamhet. Forskningen följer en rättsteoretisk samt rättssociologisk metod. Materialet består i huvudsak av rätts- och andra samhällsvetenskapliga artiklar samt tekniska och empiriska data angående blockkedjan Ethereums funktion och användning. I avhandlingen diskuteras statens suveränitet som koncept samt blockkedjeteknologins hot mot statens suveränitet. Det konstateras att blockkedjan och staten möjligtvis kommer att fungera som konkurrerande eller parallella normativa system i framtiden. Rättspluralismen presenteras därmed som ett fungerande ramverk för identifierandet och utvärderandet av icke-statliga rättssystem såsom blockkedjan. Avhandlingens forskningsfråga är huruvida blockkedjor kan betraktas som rättssystem. Luhmanns systemteori används som det främsta verktyget för besvarandet av forskningsfrågan. Blockkedjan Ethereum fungerar som föremål för analysen. Avhandlingen reflekterar även kring interna och externa rättsliga utmaningar som uppstår till följd av blockkedjans ställning som ett (framväxande) rättssystem
  • Sunabacka, Jens (2023)
    Den 22 januari 1905 utspelades sig en sammanstötning mellan ryska soldater och demonstranter utanför Vinterpalatset i S:t Petersburg. Demonstranterna hade under ledning av den Ortodoxa prästen Georgij Gapon som mål att framföra en petition till kejsaren Nikolaj II med vädjan på förbättring av arbetarklassens förhållanden. Då demonstranterna närmade sig Vinterpalatset besköts de av soldaterna. Sammanstötningarna följdes av utvidgade strejker i landet och anses allmänt som startskottet på ryska revolutionen 1905-1907. I denna avhandling jämförs pressens rapportering kring händelserna i Finland och Sverige. Finland var vid 1905 en del av ryska kejsardömet och dess press låg under censurmyndigheternas övervakande. Censuren påverkade pressens möjlighet att fritt rapportera kring händelser. Censurmyndigheterna i Finland förbjöd material som ansågs skadligt för kejsardömet. Detta skiljer sig från Sverige var presscensurens påverkan på tidningsutgivarna var liten. Avhandlingen baserar sig på källmaterial samt arkivmaterial. Källmaterialet i fråga är tidningsexemplar från Aftonbladet, Social-Demokraten, Helsingin Sanomat och Työmies under perioden 23-31.1.1905. Dessa kompletteras med samlingar från riksarkivet gällande Överstyrelsen för pressärenden. De valda källorna behandlas först kvantitativt och sedan kvalitativt. Genom en kvantitativ jämförelse av tidningarna forskar avhandlingen kring skillnader som framkommer i rapporteringen kring Blodiga söndagen och dess mängd. Den kvalitativa analysen som följer ämnar forska kring orsakerna bakom skillnaderna. Genom analysen framförs hur presscensuren, tidningarnas historia samt politiska lutning har påverkat på rapporteringen.
  • Nissfolk, Anna (2017)
    Aortaklaffstenos är den vanligaste indikationen för implantation av biologisk aortaklaff. Enligt vårdrekommendationer har patienterna antikoagulativ behandling med warfarin i tre månader efter operationen. Målet med studien är att kartlägga blödningar hos patienter med biologisk aortaklaffprotes, samt undersöka riskfaktorer för blödning i denna patientgrupp. Undersökningen gjordes på material som retrospektivt samlats in ur patientjournaler från universitetssjukhus i Finland och är en del i CARE-AVR-projektet. I materialet ingick 721 patienter och det förekom totalt 98 blödningsincidenter under uppföljningstiden, av dessa var 56 stora blödningar. I studien framkommer att behandlad hypertension innan aortaklaffimplantationen tredubblar risken för stor blödning. Permanent warfarinbehandling vid 3 månader efter operationen ökar risken för blödning. Kön, ålder vid operationen, diabetesbehandling och hjärtsvikt inverkar inte på blödningsrisken. En modifierad HAS-BLED klassifikation lämpar sig inte som verktyg vid bedömning av blödningsrisken hos patienter med biologisk AVR.
  • Eriksson, Marika (2018)
    Målet med studien är att undersöka blodtryckets betydelse vid cerebral småkärlssjukdom hos typ 1-diabetiker. Sambandet har tidigare varit okänt, men i en studie av FinnDiane verkar högre systoliskt blodtryck vara av betydelse. Typ 1-diabetes är associerat med sjukdomar i hjärnans blodkärl, varav cerebral småkärlssjukdom är ett tillstånd där hjärnans små blodkärl skadas. Tecken på skada kan ses genom avbildning med magnetisk resonanstomografi (MRI). För denna studie undersöktes 73 individer med typ 1-diabetes ur FinnDiane-studien. De undersökta genomgick MRI av hjärnan och 24-timmars blodtrycksuppföljning. Systoliskt och diastoliskt blodtryck, medel arteriellt tryck och pulstryck under dygnets olika perioder registrerades och mätresultaten analyserades i relation till MRI-fynd. I denna studie hade systoliska och diastoliska blodtrycket nattetid samt medel arteriellt tryck nattetid ett signifikant samband med cerebral småkärlssjukdom. Hypertoni nattetid höjde oddsen för cerebral småkärlssjukdom fyrfalt. Av de undersökta hade 30 % maskerad hypertoni (normalt mottagningsblodtryck men förhöjt tryck i dygnsuppföljning) och förekomsten var högre bland individer med cerebral småkärlssjukdom. Slutsatsen är att cerebral småkärlssjukdom verkar ha ett samband med högt blodtryck nattetid samt med maskerad hypertoni hos individer med typ 1-diabetes.
  • Kääriäinen, Salla (2014)
    Tutkimuksen tarkoituksena oli selvittää, millainen on Suomen luetuimpien muotibloggaajien bloggaamisen etiikka. Ensimmäiset muotiblogit perustettiin Suomessa 2000-luvun puolivälissä. Vuosikymmen muotiblogien perustamisen jälkeen muotibloggaajat saavuttavat valtavia lukijakuntia ja kiinnostavat lukijoidensa ohella niin mainostajia kuin perinteistä mediaakin. Muotiblogisisältöjen kaupallistuessa on yhteiskunnassa herännyt huoli blogeissa mahdollisesti esiintyvästä piilomainonnasta. Muotiblogimedian lisääntynyt kaupallisuus nostaakin esille mediaeettisen näkökulman. Muotiblogosfäärissä on kaupallisuuden tuomien eettisten ongelmien lisäksi myös muita eettisiä haasteita. Tutkimuksen lähtökohtana on muotibloggaamisen ammattimaistuminen: toiminnan ammattimaistuessa muotibloggaajilta voidaan odottaa ymmärrystä tekojensa seurauksista. Sen sijaan harrastuksekseen bloggaavilta ei voida vaatia moraalista harkintaa. Vaikka suuri osa muotibloggaajista tavoittaa viikoittain suuria lukijakuntia ja suosionsa vuoksi ansaitsee bloggaamisella, ei edes ammattimaisesti bloggaavilla ole journalistien tapaan edunvalvojaa tai yhteisiä, koko muotibloggaajakuntaa koskevia itsesääntelyohjeita. Tutkimuksen teoreettisen viitekehyksen muodostaa Potterin laatikko, jossa eettinen päätöksenteko jaetaan neljään osa-alueeseen: sidosryhmiin, tilanteeseen, arvoihin ja periaatteisiin. Tutkimusongelma operationalisoitiin Potterin laatikon osa-alueiden perusteella neljäksi tutkimuskysymykseksi: 1) Miten muotibloggaajien tärkeimmät sidosryhmät vaikuttavat bloggaamiseen? 2) Millaiset tilanteet vaikuttavat bloggaamiseen? 3) Millaisia arvoja muotibloggaajat pitävät tärkeinä? 4) Millaisia yhteisiä periaatteita muotibloggaajilla on? Tutkimuksessa hyödynnettiin monimenetelmällistä lähestymistapaa, menetelmätriangulaatiota, ja tutkimuskysymykseen vastattiin neljän eri aineiston perusteella. Aineistot ovat: a) kymmenen Suomen luetuimman muotiblogin sidosryhmämaininnat (n=447) kahden kuukauden ajalta, b) verkkokysely muotibloggaajille (n=21), c) yksilöhaastattelut muotibloggaajien kanssa (n=6) , sekä d) Asiakkuusmarkkinointiliiton ja Kilpailu- ja kuluttajaviraston blogimainontalinjauksia käsittelevät blogitekstit (n=4). Kaikki neljä aineistoa sisältyvät tutkimuksen perusjoukkoon, jonka muodostavat 50 Suomen luetuinta muotiblogia. Tutkimuksen perusteella Suomen luetuimpien muotibloggaajien tärkeimmät sidosryhmät ovat bloggaaja itse, lukijat, toiset bloggaajat, blogiportaali ja yhteistyöyritykset. Muotibloggaamiseen vaikuttavat tilanteet syntyvät puolestaan kohtaamisissa tärkeiden sidosryhmien kanssa. Merkittävimmät, eettisiä ongelmia aiheuttavat tilanteet liittyvät bloggaamisen lisääntyneeseen suosioon ja toiminnan ammattimaistumiseen sekä muotibloggaajien tärkeänä pitämään vapauteen. Muotibloggaajien henkilökohtaisiksi arvoiksi muodostuivat tutkimuksen perusteella itsensä ilmaiseminen ja ilmaisunvapaus, vuorovaikutus lukijoiden kanssa, rehellisyys ja läpinäkyvyys, positiivisuus, asioiden rajaaminen blogin ulkopuolelle sekä blogilla ansaitseminen. Muotibloggaajien yhteisiä periaatteita ovat puolestaan solidaarisuus, oman arvon tunteminen, muiden yksityisyyden kunnioittaminen sekä provosoitumisen välttäminen. Tutkimuksen johtopäätöksenä esitetään, että muotibloggaamisen ytimessä on kolme käsitettä: vapaus, vuorovaikutus ja vastuu. Vapaus on muotibloggaamisen ydin. Itseilmaisu ja ilmaisunvapaus ovat syitä sille, miksi bloggaaminen on ylipäätään aloitettu. Tutkimuksessa muotibloggaamisen vapaus näyttäytyy erityisesti siinä, ettei bloggaamiselle saa asettaa sääntöjä tai rajoituksia bloggaajien itsensä lisäksi kukaan muu. Toinen muotibloggaajien etiikkaa kiteyttävä käsite on vuorovaikutus. Tutkimuksen perusteella erityisesti vuorovaikutus lukijoiden kanssa on muotibloggaajille todella tärkeää: blogien kommenttiosioissa lukijoiden kanssa käymä keskustelu on muotibloggaajille merkki siitä, että blogia luetaan. Muotibloggaaminen on yksinäistä ja siksi vuorovaikutus myös blogikollegoiden ja blogiportaalin kanssa on keskeistä. Vuorovaikutus yhteistyöyritysten kanssa on puolestaan muotibloggaajien mielestä sekä antoisaa että ongelmallista. Tutkimuksen perusteella myös vastuu korostuu Suomen luetuimpien muotibloggaajien etiikassa. Muotibloggaajien kohdalla vapauden tuoma vastuu ei kuitenkaan liity blogin lukijoihin, toisiin bloggaajiin tai yhteistyökumppaneihin, vaan muotibloggaajat kokevat olevansa vastuussa ennen kaikkea itselleen. Oman itsen lisäksi muotibloggaajat kantavat vastuuta myös läheisistään: omaa bloggaamista punnitaan sen mukaan, mikä tuntuu itsestä hyvältä ja mitä perhe ja ystävät ajattelevat.
  • Luoto, Lotta (2015)
    Blogien kaupallinen hyödyntäminen on ruvennut kiinnostamaan yrityksiä viime vuosien aikana, mutta tutkimusten mukaan blogimarkkinoinnin osaamisessa on kuitenkin puutteita. Tässä tutkimuksessa pyrittiin ymmärtämään paremmin kaupallista yhteistyötä tekevän bloggaajan ja yrityksen välistä suhdetta bloggaajan näkökulmasta. Tutkimuksessa haluttiin selvittää, minkälaista yhteistyötä yritykset ja bloggaajat tekevät, minkä varaan yhteistyö rakentuu ja miten yhteistyötä voitaisiin kehittää. Aihetta lähestyttiin suhdemarkkinoinnin näkökulmasta. Tutkimuksen teoreettinen viitekehys rakentui Morganin ja Huntin (1994) esittelemän sitoutumis-luottamus -teorian sekä Halisen (1994) sitoutumista, luottamusta ja houkuttelevuutta käsittelevän tutkimuksen pohjalle. Tutkimus toteutettiin laadullisena eli kvalitatiivisena tutkimuksena. Tutkimukseen osallistui 10 suomalaista bloggaajaa ja aineistonkeruumenetelmänä toimi puolistrukturoitu haastattelu. Tutkimustulosten perusteella voidaan todeta, että bloggaajan ja yrityksen välinen yhteistyö eroaa perinteisistä yritysten välisistä liittoutumista. Yhteistyön muodot vaihtelevat paljon, mutta yhä tiiviimmät ja pitkäkestoisemmat yhteistyösuhteet ovat selvästi kasvussa oleva trendi. Teoreettisen viitekehyksen keskiössä olevien vetovoiman ja luottamuksen vaikutukset yhteistyön sujuvuuteen osottautuivat merkittäviksi, mutta mielipiteet sitoutumisen tärkeydestä vaihtelivat haastateltavien keskuudessa. Yhteistyökumppanin valinnassa bloggaajalle tärkeimpiä valintaan vaikuttavia tekijöitä ovat yhteistyöstä saadut hyödyt suhteessa kustannuksiin sekä omat henkilökohtaiset syyt ja arvot. Luottamuksen olemassaoloa pidettiin välttämättömänä, mutta sen merkitys on kuitenkin tärkeämpää yritykselle kuin bloggaajalle. Bloggaajat olivat pääosin tyytyväisiä yhteistyösuhteisiinsa yritysten ja viestintätoimistojen kanssa, mutta myös kehityskohteita oli helppo löytää. Yritysten on panostettava yhteistyökumppanin valintaan sekä blogissa toteutettavan markkinoinnin suunnitteluun, jotta bloggaaja kokee yhteistyön toimivaksi ja tehokkaaksi. Blogimarkkinointi on yrityksille halpa ja helppo markkinointitapa, mutta se ei ole ilmaista eikä se hoidu itsestään
  • Bergset, Heli (2014)
    Research objectives: As the use of social media has increased, writing a blog has become more and more popular in the recent years. For the writer, a blog is a means of communication, a diary, or enabler of writing as a hobby. One blogger group consists of Finnish expatriates. Emigrating means a life change, that according to previous research causes a process of culture shock that can last for years. Integration of expatriates has been studied quite a lot. Blogs and blogging as a relatively new phenomenon has already been the object of an amount of research, but blogging while living abroad has not received much attention, yet. The purpose of this study was to find out, how blog-writing Finnish expatriates experience the significance of blogging in their current situation in life. The meanings given to the blog were viewed in relation to the writers' background. The starting point for the study was an assumption, that blog-writing Finnish expatriates possibly use the blog as an aid in adaptation. Methods: The study involved 39 blog-writing Finnish expatriates, who wrote a free-form text about their blogging, guided by some general questions around the focus of this study. In addition, they answered some questions concerning their background. The texts were analyzed using content analysis. The results of the content analysis and the background information were quantified and cross tabulated to find out factors that might be connected to the significances given. Results and conclusions: The majority of significances given to blogging were connected to living abroad, especially when taking into account the subjects of blog posts and the target audience. The reasons for starting a blog were pragmatic, like communication and writing a diary, whereas the current significances also included deeper level functions. The latter were e.g. receiving peer support, pondering issues and using the Finnish language. The significances given to the blog change as time passes and integration proceeds, but it does not become less important to the writer. Many respondents indicated that communication with friends and family in Finland through the blog is often unidirectional. Communication with new connections acquired through the blog, however, was told to be bidirectional. Therefore, writing a blog may in a way close the writer outside of her former social network, but instead it helps to build a totally new network, including members in a similar situation in life. The results suggest that Finnish expatriates use the blog as an aid in integration process. The blog has instrumental value even when integration has come to an advanced stage and the difficult phases of culture shock have been passed.
  • Tähtinen, Minni (2015)
    This thesis analyses how young, blogging girls see and experience commercialism in blogosphere. My aim is to find out what kind of consumers these girls are and which qualities are typical among them. Do these girls feel that blogs have the possibility to have an influence on other peoples consuming and does commercialism have some kind of role in their blogs. There are some previous studies about adults and older adolescents and their roles in Finnish blogosphere and that is why this study concentrates on 13–15 year old girls. The theoretical background of this thesis is based on consuming, social media and commercialism on internet and blogs. The data of this study was collected from 13–15 year old girls who write blogs quite regularly. They (N=17) answered to five different open questions and were able to see all the other girls' answers and comment on them. Beside this data I also used some blogs and blogposts that these same girls have written. This is a qualitative study that was analysed with the following methods: qualitative content analysis, themes and types. In the analysis I introduce some common thoughts and thoughts that vary from other answers. I have created three different types of a young, blogging girl. These types can be used when constructing curriculas and lessonplans especially in home economics classes These girls' thoughts about consuming do vary quite a bit according to my data. Their wish to be a critical consumer came up in many answers and some of them were able to show some qualities of critical consuming in their answers. These girls were also able to find some factors that have an influence on their consuming in social media. They had different opinions regarding the commercialism of the blogosphere. It is a common thought that their own blogs have some forms of commercialism in them even though they don't have any official co-operation with any companies. Their thoughts of commercialism in social media were very mature.
  • Aarnio, Sebastian (2022)
    Since the term blue carbon was first coined in 2009, the interest in the carbon stocks and annual carbon sequestration of mangrove forests, salt marshes and seagrass meadows has increased noticeably. However, in the past couple of years, the carbon capabilities of kelp forests have also started to garner more attention, leading to multiple published studies arguing for their inclusion as a blue carbon ecosystem. However, so far, few studies have actually compared the amount of carbon stored and sequestered by kelp forests to the three traditional blue carbon ecosystems. Thus, the aim of this thesis was to estimate and compare the amount of carbon currently stored and annually sequestered by the different blue carbon ecosystems. Furthermore, the effects and costs of blue carbon ecosystem degradation were also estimated. Based on the results of a thorough literature review regarding the global distribution and degradation rates of the ecosystems as well as the amount of carbon sequestered and stored per unit area, the total amount of carbon stored in blue carbon ecosystems is estimated to be between 5 and 25 Pg, with mangrove forests storing roughly half of that. Yet, whilst kelp forests are estimated to have a far larger global distribution than all of the other blue carbon ecosystems combined, they only store around 0.1–1.4 Pg of carbon, since all of the carbon is stored in their biomass, unlike the other blue carbon ecosystems, in which the vast majority of carbon is located in the soils. However, the total amount of carbon sequestered annually by all blue carbon ecosystems is estimated to be between 40 and 331 Tg, out of which 8–231 Tg is sequestered by kelp forests. Yet, due to the degradation of the ecosystems during 2022, a combined 30–294 Tg of the previously stored carbon is estimated to be released into the atmosphere, whilst the amount sequestered during the year is reduced by roughly 0.4–6 Tg. Out of the carbon released, the majority is from the carbon stocks of seagrass meadows, whilst the carbon sequestration of kelp forests is reduced the most. The total combined cost of the degradation equals €9–174 billion, when the costs of the previously stored carbon released is combined with the NPV of the reduced carbon sequestration. Out of this, the total cost for kelp forests is estimated at €1–59 billion. However, whilst the number of studies published on blue carbon has increased, the data available regarding the ecosystems is still limited. As such, there are considerable uncertainties regarding the values presented and the results of the thesis should thus be considered rough estimates. That being said, the results still underline the importance of blue carbon ecosystems as carbon sinks as well as the considerable costs caused by environmental degradation. Furthermore, the thesis provides further support for the notion that kelp forests should indeed be considered a blue carbon ecosystem.
  • Järvinen, Jenna (2021)
    Tässä tutkielmassa selvitän päiväkeskustyöntekijöiden tunnistamia päiväkeskusten arjentyön kynnyksiä sekä kävijöiden kynnyksiä suhteessa yhteiskuntaan sekä miten näihin kynnyksiin pyritään vaikuttamaan. Tutkimuksen kohderyhmänä ovat Sininauhaliiton jäsenyhteisöjen päiväkeskustyöntekijät. Matalalla kynnyksellä viitataan palveluun tai työmuotoon, jolla pyritään saavuttamaan jotain asiakasryhmää. Matalan kynnyksen palveluissa kynnystä tulla toimintaan on madallettu erilaisin konkreettisin keinoin, kuten niin, ettei toimintaan tarvitse lähetettä ja kävijä saa asioida omilla ehdoillaan. Sininauhaliiton jäsenyhteisöjen päiväkeskukset ovat keskenään erilaisia toimijoita, mutta niitä yhdistää kristillisestä arvopohjasta nouseva lähimmäisen auttaminen. Päiväkeskustoiminnalla tarkoitetaan usein matalalla kynnyksellä toimivaa kaikille avointa toimintaa. Päiväkeskuksissa pyritään kohtaaminen ihminen kokonaisvaltaisesti sekä auttamaan eri tavoin, esimerkiksi turvaamalla kävijän akuuteimmat perustarpeet. Tutkimukseni on laadullinen tutkimus. Toteutin aineistonkeruun sähköisellä lomakehaastattelulla, jossa pyysin työntekijöitä vastaamaan avoimiin, teemahaastattelu tyyppisiin kysymyksiin. Aineistonkeruutani ohjasi teoriaohjaavuus, jossa lähestyin matalan kynnyksen tematiikkaa esteettömyyden eri ulottuvuuksien kautta. Teoria pohjautuu Sinikka Törmän päihdepalveluita koskevaan esteettömyyden jakoon, johon kuuluu taloudellinen, fyysinen, psyykkinen sekä sosiaalinen esteettömyys. Aineistoa analysoin löyhästi teoriasidonnaisen temaattisen analyysin avulla. Aineistoni koostuu 25 päiväkeskustyöntekijän vastauksesta ympäri Suomen. Tutkimuksen tulosten perusteella päiväkeskuskävijöillä voidaan todeta olevan useita kynnyksiä. Temaattisen analyysini perusteella luokittelin kynnyksiä eri pääteemoihin, joita ovat päiväkeskustyön arjen konkreettiset kynnykset, kävijöiden sisäiset kynnykset sekä kävijöiden kynnykset suhteessa yhteiskuntaan. Tutkielmassani esittelen nämä pääteemat sekä niiden alateemat. Merkittävimmät tutkielmani aineiston pohjalta nousevat tulokset ovat, että päiväkeskuskävijöillä on useita erilaisia kynnyksiä, jotka liittyvät päiväkeskuksen toimintaan osallistumiseen. Kynnyksiä on kuitenkin myös suhteessa yhteiskunnan sekä palvelujärjestelmän palveluihin. Päiväkeskuksissa kynnysten madaltaminen näyttäytyy erilaisina toimina sekä kävijän kokonaisvaltaisena kohtaamisen, kävijän omilla ehdoilla. Kuitenkin kynnykset esimerkiksi terveys- ja sosiaalipalveluihin ovat edelleenkin kävijöille korkeat, jopa mahdottomia tavoittaa. Tähän vaikuttavat niin palvelujärjestelmän joustamattomuus kuin myös ennakkoluulot. Päiväkeskustyöntekijät näyttäytyivät aineiston perusteella toimivan palvelujärjestelmän sekä kävijän välimaastossa, ohjaten näitä kahta yhteen sekä vaikuttaen ennakkoluuloihin. Oleellisinta olisikin siis pohtia, miten näitä yhteiskunnallisia kynnyksiä voitaisiin vielä enemmän madaltaa, jotta niihin pääseminen olisi kaikille mahdollista.
  • Shrestha, Bideep (2020)
    Cornea is transparent layer of cells lying in front of lens. The corneal epithelium, a squamous epithelium, covers the ocular surface and ensures proper vision by preserving the integrity of the eye. Corneal epithelium is renewed continuously throughout life from a pool of stem cells (SC). There are still conflicting theories about the localization of stem cells required for the growth, renewal and maintenance of the corneal epithelium. Previous studies demonstrated that the limbus, located in the periphery of the cornea, serves as the stem cell niche (SCN) in adults. However, contrasting evidence from clonal analysis proposes that, in early postnatal life, renewal is fuelled by SCs located in the basal layer of the central cornea. There are alternate patterns of renewal in young and adult mouse cornea and that there is an important, transitional time frame called cornea maturation, when the adult patterns of gene expression, cell dynamics and tissue renewal are established. In the cornea, solid SC markers are still missing, yet studies on human limbal cells have suggested Bmi1 and C/EBPδ as limbal SC markers. There are, indeed, long-lived SCs in the central cornea and that the gene Bmi1 plays a role in these central corneal SCs. However, the physiological importance of these Bmi1+ cells remains obscure. The main aim of this project is to understand the fate and dynamics of these Bmi1+ cells and study the chronology of maturation of the cornea. In this study, I have also tried to correlate the growth of eye size with proliferation of corneal epithelial cells This study was conducted using few different kinds of transgenic mice (Mus musculus). To study the fate of Bmi1+ cells, two different mouse lines were crossed: Bmi1-CreER and ROSA26-LacZ. Mice carrying both alleles were used for lineage tracing experiments. Moreover, Hematoxylin-eosin staining was used to follow the eye morphology. Immunohistochemistry was performed to follow the chronology of maturation of the cornea, proliferation of corneal epithelial cells and the location of Bmi1+ cells in corneal epithelium. From this study, we can propose that cornea maturation is completed by the time of eyelid opening, which take place two weeks after birth. Krt19 is perfect for studying the chronology of the corneal epithelium, immunostaining of Krt19 separates the territory of limbus from central cornea enabling to distinguish limbus distinctly. Proliferating cells reside in basal layer of cornea. Bmi1+ cells found throughout the basal layer of the cornea that locally renews the corneal epithelium concluding Bmi1+ cells as the progenitor cells.
  • Turner, Melissa (2015)
    It has been frequently proven that both bilinguals and language learners code-switch successfully for a variety of functions such as showing familiarity with a community of practice a group that collaborates regularly in some common venture. But what about those who have not learnt the language? Do they code-switch? Do they code-switch differently to language learners? How are they able to code-switch successfully and why would they want to at all? This thesis examined the Japanese-English code-switching in fanfiction based in the Japanese fandom Kuroshitsuji ( Black Butler ) of those who had learnt Japanese at an educational institute (Learners) and those who had not (Non-Learners) as well those who had only learnt Japanese outside of educational institutes (Active Non-Learners) and those who had not learnt it at all (Passive Non-Learners). Using corpus linguistic techniques, the concordance tool AntConc and a log-likelihood calculator, it was found that Learners and Non-Learners code-switched in a very similar way, not only in frequency but also code-switch distribution. However, Active Non-Learners and Passive Non-Learners code-switched very differently. Canon Type (e.g. the anime with fan-translated subtitles vs the anime with official English subtitles) was also examined and it was found that canon type may have had an influence on the code-switching of Non-Learners. To examine why these code-switch patterns occurred, questionnaires were sent to the authors to ask about their code-switch attitudes. Although it was difficult to make connections between the author attitudes and the code-switch frequency patterns it was found that community of practice played an important role in code-switch decisions whether it be in a positive or negative way. This thesis was created in the hope that it would help to broaden code-switching research by using different Learner types and written over spoken material. Using the plethora of negative attitudes found in the author questionnaire responses it was shown that it is important to combat these attitudes and it is hoped that further research would continue to fight against these especially in the field of second language acquisition.
  • Yazan, Kirsi (2020)
    Tiivistelmä/Referat – Abstract Tämän kvalitatiivisen tutkimuksen tavoitteena on selvittää, mitkä tekijät vaikuttavat Suomen Bocuse d’Or -edustajien asiakaskokemuksen muodostumiseen. Viitekehys muodostuu kokonaisvaltaisista asiakaskokemuksen malleista, joissa asiakaskokemuksen nähdään syntyvän kaikista asiakkaan ja yrityksen välisistä kohtaamisista, mielikuvista ja tunteista. Tutkimuksen viitekehyksen kannalta tärkeimmiksi nousivat aiemmat tutkimukset, joissa asiakaskokemuksen syntyyn vaikuttavat tekijät ja asiakaskokemuksen eri ulottuvuudet oli määritelty niin, että ne auttoivat tämän tutkimuksen johtopäätösten selvittämisessä. Aineiston analyysi tehtiin aineistolähtöisesti. Tutkimus suoritettiin teemahaastatteluina kvalitatiivista lähestymistapaa hyödyntäen. Yksilöhaastatteluihin osallistui neljä Suomea Bocuse d’Or -kilpailussa edustanutta henkilöä. Kaikkien Suomen Bocuse d’Or -edustajien asiakaskokemusta kuvasti pettymys, jonka voidaan suurelta osin katsoa johtuvan pettymyksestä omaa kilpailussa sijoittumista kohtaan. Asiakaskokemus syntyi seuraavista tekijöistä: ihmiset, brändi, valikoima, aiemmat kokemukset, tilat ja laitteet ja sosiaalinen ympäristö. Lisäksi kokemuksen syntyyn ja siihen millainen asiakaskokemuksesta muodostui vaikuttivat asiakasmuuttujina: tavoite, elämäntilanne, asenne, mieliala ja persoona sekä tilannemuuttujana aika. Tutkimuksessa huomioitiin myös aineistosta esiin nousevat kuusi asiakaskokemuksen ulottuvuutta: aistillinen, emotionaalinen, kognitiivinen, pragmaattinen, elämäntapa ja sosiaalinen ulottuvuus.
  • Takkinen, Meri (2016)
    Tämä pro gradu on etnografinen tutkielma kiinalaisesta huayan-buddhalaisuudesta tekstuaalisena ja elävänä harjoitusperinteenä Kaliforniassa, Yhdysvalloissa. Työn tavoitteena on kartoittaa, miten huayan-buddhalaisuutta harjoitetaan tänä päivänä ja selvittää miten koulukunnan rooli muotoutuu Amerikan buddhalaisuuden kentässä. Koska aikaisempi huayan-buddhalaisuuteen liittyvä tutkimus lähestyy aihetta vain filosofisesta, tekstuaalisesta ja historiallisesta näkökulmasta, on tämän työn tarkoitus luoda uutta etnografista tietoa. Tutkielma on luonteeltaan monitieteinen ja rajoja ylittävä: se koskettaa niin Itä-Aasian tutkimusta, uskontoantropologiaa kuin buddhalaisuuden tutkimustakin. Aineisto kerättiin Kaliforniassa seitsemän kuukauden aikana, syyskuusta 2015 maaliskuun loppuun 2016. Milpitaksen kaupungissa sijaitsevassa huayan-temppelissä kenttätyötä tehtiin yhteensä kymmenen päivää. Aineisto koostuu osallistuvan havainnoinnin avulla kerätyistä kenttämuistiinpanoista, puolistrukturoiduista haastatteluista, vapaamuotoisista keskusteluista sekä kenttätyön aikana otetuista valokuvista ja sieltä saaduista dokumenteista ja artefakteista. Nauhoitettuja haastatteluja on kuusi kappaletta, yhteensä noin yhdeksän tuntia ja muita nauhoituksia (palveluksista, luennoista ja muista tapahtumista) yhteensä noin 18 tuntia. Muut haastattelut on kirjoitettu muistiin lyhyemmistä keskusteluista. Aineisto analysoitiin aineistolähtöisen sisällönanalyysin avulla hyödyntäen muun muassa Adam Yuet Chaun luokittelua kiinalaisesta uskonnon harjoittamisesta sekä Thomas A. Tweedin mallia translokaalista buddhalaisuuden tutkimisesta. Tutkielmassa havaittiin, että huayan-buddhalaisuus ilmenee ennen kaikkea Avataṃsakasūtraan perustuvan skriptuaalisen, kiinalaista buddhalaisuutta noudattavan rituaalisen ja suhteisiin keskittyvän, sekä Cundī-kulttiin keskittyvän esoteerisen ja käytännöllisen harjoittamisen kautta. Henkilökohtainen kultivointi on huayan-buddhalaisuudessa keskeisellä sijalla, mutta lukuisat harjoitustavat eroavat länsimaisesta meditaatioon keskittyvästä harjoituksesta: huayan-kultivointi tapahtuu pääosin resitoinnin, visualisoinnin ja opiskelun avulla kuitenkaan poissulkematta muita harjoitusmuotoja. Milpitaksen yhteisö määrittää itsensä huayan-koulukuntana universaaliksi ja inklusiiviseksi, mutta käytännössä tiettyjä harjoituksia, etenkin Cundī-suutran ja mantran resitointia, suositaan yli muiden harjoitusmuotojen. Historiallisesti harjoitusmuodot ovat muuttuneet eri patriarkkojen painotusten myötä – sama on nähtävissä tänä päivänä opettajien sukupolven vastikään vaihduttua. Amerikan buddhalaisuuden kentässä huayan-koulukunta edustaa yhä etnistä buddhalaisuutta opetuksen ja harjoittamisen ollessa kiinankielistä. Maallikkoharjoittajien vanheneminen luo kuitenkin uutta painetta saada nuoria mukaan ja sisällyttää englanti harjoituskieleksi. Huayan-buddhalaisuuden translokaalit yhteydet Taiwaniin ja Kiinaan pitävät opetukset ja opettajat jatkuvassa virtauksessa, ja akateeminen painotus opiskelussa tuonee uusia yhteistyömahdollisuuksia kansainvälisesti.
  • Halter, Ronja (2023)
    This thesis discusses the links between consumer capitalism and the body in literature. The primary material for this thesis is Bret Easton Ellis’s 1991 novel American Psycho, which details the daily life of its main character and narrator Patrick Bateman, which mostly consists of him sitting in his office, going to restaurants and clubs, shopping, and getting various beauty treatments. What break the monotonous routine of Patrick’s daily life are at first the very detailed sex scenes between him and various women, including sex workers, and later in the novel, the equally detailed gruesome murders committed by Patrick. Set in the 1980s, the novel criticizes the consumerist lifestyle of yuppies (“young upwardly mobile professionals”) and the intense need to conform that causes it. The theoretical background of this thesis consists of a brief cultural-historical background of the setting of the novel, an introduction into the field of body studies, and how bodies are viewed within consumer culture. Additionally, I also discuss objectification. Through the close reading of American Psycho and with the help of the theoretical background and other secondary material, this thesis argues that Ellis is criticizing the objectification of people prevalent in our consumer culture by creating a satirized character who takes this objectification to the extremes as he murders women and creates objects out of his victims in an attempt to find satisfaction. It is the combination of the unsatisfactory nature of consumer capitalism, as well as the misrepresentation of women in the media that Patrick consumes, which lead him to torture and murder women.
  • Halmesvaara, Otto (2017)
    Socio-functional approach to shame suggests that displaying shame after norm violation communicates that a person is ready to conform to the group’s standards, which in turn prevents social isolation and punishments. Previous research gives support for this theory, showing that a perpetrator’s verbal expressions of shame increase forgiveness and reduce observers’ punitive intentions. However, only one experimental study has investigated the hypothesized effects of nonverbal shame displays, manipulating solely the transgressor’s head orientation. This is a serious shortcoming given the functional approach assumption that human shame is evolutionarily rooted in submissive behavior established in shrunken body posture. In addition, so far no comparison has been made between shame and other closely related emotions, making it premature to conclude that shame would have an unique social function not possessed by other emotions. Two experimental studies were conducted to investigate the communicative and social effects of shame displays. In Study 1, participants read vignettes of mild norm violations, after which they were asked to select a picture of emotional expression most suitable to convey the transgressor’s understanding of her/his transgression. Bodily displays of shame were selected as the most suitable for this communicative task, but expressions of sadness were also found appropriate. In Study 2, the social functions of shame and sadness were compared to further investigate the social consequences and mediating socio-cognitive mechanisms underlying the consolidating influence of shame displays. Again, a vignette approach was used, but now the expressions were systematically manipulated while measuring the perceiver’s moral judgements, empathy, and cooperative and punitive intentions. Both shame and sadness expressions increased observers’ empathy and willingness to cooperate with the transgressor compared to a neutral expression condition. However, contrary to the uniqueness assumption, the effects of shame on empathy and cooperative intentions were identical to those of sadness. Also, none of the expressions reduced the perceiver’s punitive intentions. The presented results partially support the functional account, showing that bodily shame induces empathy and prevent from social isolation. The similarity of shame and sadness suggests, however, that general empathy driven mechanism may underlie the obtained consolidating influence of submissive bodily displays.